Hur svårt ag än har att förstå det har jag nu vait här i ynka 10 dagar ( och en halv när jag skriver det här ). På den här sidan av jorden känns det som om jag har varit här i 2 månader, speciellt i San Diego. I Los Anegles gick tiden också både fort och långsamt, men där gick den ändå betydligt fortare än här. När jag lever här tycker jag att dagarna flyger iväg, men när jag ser på kalendern inser jag att kanske tiden inte går så fort ändå.
Första natten i San Diego (någon regnig dag ska jag berätta om resan hit ner) tillbringade jag på hotell och det var ljuvligt kan jag säga. Då kändes det att man var på semester. Sov relativt länge, men en del av Downtown består för tillfället av byggarbeten och vägarbeten och tyvärr var jag i den delen. En stor frukost började dag 2 här nere och jag gjorde det mesta av det så jag rullade till slut därifrån som näst sista person. För dem som undrar varför den där frukosten var så viktig så hade jag ätit morgonmål i LA dagen före och Subway ( smörgås ) som lunch i början av tågresan. Men väl på tåget hade jag bara några bananer i packningen då jag trodde vi skulle anlända i San Diego perfekt till middagstid. Jag gav upp ca. 1h från San Diego då förpackningen med nödproviant ( aka kex och nötter ) de delade ut åt oss som stannade inte räckte långt, och traskade med pick och pack ner till cafeterian som visade sig bestå av i stort sett exakt samma sak. Hotdog och hambrugare fanns också, men deras innehållslista var längre än jag ides läsa så jag gick upp tillbaka tll min plats. Trots allt skulle Starbucks vara öppet när vi anlände. Om vi spolar framåt tiden en timme var Starbucks och allt annat inom gångavstånd stängt för klockan var 23.01. Httade en fryshamburgare på hotellet, men det fick bli både middag och kvällsmat så jo, jag var utsvulten vid frukosten.
Dag 2 föröskte jag också göra det mesta av hotellet så jag sprang i sista minuten in i hissen och genom lobbyn för att ta ett snabbdopp i poolen. Det var underbart. Tyvärr har jag ingen pool där jag bor nu, men det var faktskt skönt. Kort därefter ( mindre än 10 minuter senare ) checkade jag ut och traskade till en försenad buss. Väl på bussen väntade en lång resa då den stannade på nästan varje hållplats, men till slut hoppade jag av den på rätt hållplats och även om inget runt mig såg precis ut som jag förväntat mig, så gjorde mitt boende det. Lite nervöst var det att öppna dörren för första gången och undra om det var för bra för att vara sant, men nej, det såg precis ut som det skulle. Vad jag åt mer än hamburgare den dagen vet jag ej, för vad jag själv än kokade ihop kunde det inte överträffa hamburgaren. Hehhe, jag är lugnt sagt beroende. Mysigt ställe, jätte trevliga anställda som alltid är på gott humör och på gångavstånd. Kombinera det med fantastiskt god mat och dricka (milshake som smakar mer som choklad mousse) så vet ni vad jag längtar efter varje gång jag motvilligt ställer mig vid spisen. Och nej. det är inte McDonalds vem vet vad dom innehåller, utan det är 100% kött från kor med gräs som huvudsaklig föda, ost och bröd från bra ställen ( kommer inte exakt ihåg varifrån ) och man känner helt enkelt på smaken att det inte är typisk snabbmat.
Hursomehelst. Dag 2 bestod annars av att handla i matbutiken som så passligt ligger snett mittemot min ytterdörr. Stockade upp på vatten, mjölk, flingor, påläggsskinka, bröd och smör. Samt nudlar. För nudlar är livsviktigt. Efter det gav jag mig ut på äventyret att hitta stranden. Lite längre väg än jag räknat med, men inte sist och slutligen längre än ca. 5 minuters gångväg. Och vid första anblicken var det inte svårt att förstå varför den en gång blivit krönad bäst strand. Lite mer folk än jag skulle ha önskat, men fortfarande så folktomt att man utan problem kunde hitta sin lilla ficka. Där och då insåg jag också exakt vad jag gett mig in på när jag beslöt mig för det här boendet. Flottans flygplan tar alltid rutten över starnden så ungefär var 10 minut i max en timme har man fina militär plan att beundra. Inte högt uppe i det blå utan lågt. Flottans flygplats ligger nämligen mindre än en kilometer norrut fast i stranden. Senare samma kväll insåg jag att dom cokså flyger mycket om kvällarna och att alla ljud hörs in i mitt lilla hus. Det är lätt att spionera på folk om vi säger det så ;) trodde någon bankade på min yttervägg då det bara var någon som studsade en korgboll utanför. Har ännu inte vant mig helt vid det och rycker ofta till vid vissa ljud, men skrikande däck och tutande bilar hör till det normala här.
Nu ska jag laga morgonmål åt mig och kan glatt berätta att mitt brödval första dagen var riktigt bra. Bröd med skinka som kom i en vanlig plastförpackning som i Finland, men som ännu i förpackningen var omsluten i mera plast. Bara i USA, bara i USA.